Crazy Cat Lady aka. Malin

Här kommer min definition av riktig vänskap:

Man tycker om en person
Man bryr sig om personen
Man hör av sig förhållandevis ofta
Man umgås lite då och då, i mån av tid
Man önskar personen gott
Man är ärlig och håller vad man lovat
Man kommer inte med tomt prat
Man prioriterar inte bort personen bara för att den inte är på samma plats i livet som en själv just då
Givetvis ska allt ovan vara ömsesidigt.

Jag vet inte om jag är naiv och min definition är omogen och förlegad. För allt fler verkar det som om det bara är personen som man valt att leva med som är viktig för en. Det där med vänner är bara ett lite lustigt tidsfördriv som man roar sig med när man är uttråkad, inget som egentligen betyder något. Eller så är det bara vissa vänner som gör det.

Är det bara jag som upplever det så? Det kan inte bara bero på att jag är singel, jag minns att jag kände så här redan när jag var i mitt förra förhållande.